Feng shui och ensamhet 2
Han vaknade. Och är pigg och glad. Som det ska efter 3,5 timmes powernap. Äter jordgubbar med mjölk nu, och vill gå ut och leka. <3
Feng shui och ensamhet
Både T och jag verkar ha drabbats av solen idag. först drabbades vi genom att leka tafatt som tokiga i het förmiddagssol. Sedan efter lunch och brandbilssafari ville inte T mer. La sig och gnällde i vagnen, piggnade tillfälligt till nere på stan och åt en glass, sedan dåsade han till ivagnen igen. Somnade på väg till bussen vid 16. Sover fortfarande 18.55. Han VILL INTE vakna. tvingade i honom en halv mugg mjölk iaf. Jag hade lätt solsting när vi kom hem. Fick ta en powernap, och en bulle, några jordgubbar och mjölk innan jag kom igen någorlunda.
*
Är sugen på sushi. men hemkörning saknas.
*
Vad gör man av en hel lördagskväll när den lilla plutten, som vanligtvis upptar hela mitt liv all sin vakna tid, sover? Feng shui-attack på hemmet kanske. som redan blev ganska skrubbat i förmiddags... ringde bror som var på väg någonstans. Ringde mamma som var på släktbesök och inte hade tid mer än att lyssna på det väsentliga om lillpluttens förmodade solsting. Ska äta några jordgubbar och lite rabarber till middag. Försöka skriva smarta saker i mitt fjärde manus som ska vara så-färdigt-det-går på tisdag för skick till chefen. borde vara nöjd med att få lite tid för mig själv. Det som är så sällsynt.
Energiboost 1
Efter en tid med lite dålig energibalans, så behövde jag påfyllning på energikontot. Alldeles för mycket saker på sistone som har tagit energi. Jag är lite känslig för balansen energi in, energi ut. Dessutom behöver mitt energikonto ganska kontinuerlig påfyllning. Jag kan inte (längre) köra 110% på jobbet någon längre tidsperiod utan att ha tid för återhämtning och energiboostar samtidigt. Individuellt sånt där. Jag har iaf kommit en bit på väg med hur jag själv fungerar. :)
Nu i påskhelgen har vi haft besök av mina föräldrar. Mina fantastiska, underbara föräldrar. Och jag har, när jag har fått lite (mycket) hjälp hemmavid, kunnat göra sådant som jag enbart sporadiskt får möjlighet/tid till annars. Träning, tid för eftertanke, livsfilosoferande med mamma, lite shopping... Framför allt kanske det handlar om tid för eftertanke, reflektera över vad som händer just nu. När jag envisas med att somna jämte sonen i snitt 5 dagar av 7 i veckan, så får jag ingen vaken tid för mig själv. Jag är mammamelie all tid jag är hemma. Även om sonen kan leka själv, så är hjärnkontoret alert för att kolla så han inte hittar på ngt bus, eller upptaget med att försöka aktivera honom. I helgen har jag alltså fått tid till att vara bara Amelie också. I härligt sällskap av familjen, god mat och strålande sol. Missförstå mig rätt. Jag behöver inte vara iväg från sonen för att känna att jag får återhämtningstid, men att någon/några andra har koll på honom, att jag inte behöver vara den som har stenkoll hela tiden...Tick tick tick, energikontot tickar upp för att räcka ända till semestern i blekinge om 2 månader. kärlek till min familj <3
full dag..
ger tomt huvud. Jag som ville skriva något vackert...antagligen om att ta vara på varje sekund. Att närvara, leva här och nu. Livet pågår NU. Kan bara inte formulera mig som jag vill. Det tycker jag i och för sig aldrig att jag lyckas med, formulerandet alltså. Jag har blivit mycket bättre på det där med att leva i nuet efter jag fick barn. Hej, man vill ju inte missa en sekund.
nu behöver min tankeverksamhet vila. Det börjar jag också bli bättre på förresten, att lyssna på vad kroppen säger till mig. Bättre, antagligen inte tillräckligt bra. för att bli bra måste jag nog lära mig att säga NEJ, och inte vara så jävla snäll. Nu går jag och lägger mig, innan det här inlägget på riktigt blir ett inlägg som aldrig borde skrivits.
Det är något speciellt med oskrivna blad...
Jag får en så speciell känsla i hela kroppen när jag har en alldeles tom anteckningsbok i mina händer. Med bara tomma blad. Så likt livet på något vis, resten av livet är fullt av oskrivna blad. Kalendrar också, älskar att öppna en alldeles ny kalender och se året med så mycket tomma ytor, reda att fyllas av just livet.
*
Idag köpte jag två nya anteckningböcker. Bådas innehåll, eller åtminstone teman för båda, är redan bestämt. Det känns spännande och jag kan knappt vänta att börja fylla dem. Sonen fick också en anteckningsbok, han ville ha en lila med fjärilar i rosa och orange. Han har bra smak :)
Kort bloggpaus p.g.a. sportlov
och besök och lyxig tillvaro. :)
I övrigt ägnas fredagen...
,som tyvärr inte alls är slutet på arbetsveckan, åt att dansa fuldans i sovrummet. Härligt!
*
JAg har gjort flera saker som inte är riktigt likt mig. Både ätit stora mängder lövbiff, som annars inte är min favoritmat direkt, OCH lyssnar på house+fuldansandet istället för vanliga pop/indie-listan. Jag tror det är sunt.
Saker som man samlar ett hemligt rum i hjärtat...
...och kan ta fram t.ex. när ungen ligger i affären och vrålar så alla vänder sig om och tittar.
Dagens bästa alla kategorier: "Jag älskar dig också!!!"
Mammahjärtat smälter, och det slår mig (återigen) att kärleken till sitt barn är det allra största i livet.
amelie och dödsångesten
En av de stora nackdelarna med att vara ensamstående är ju faktiskt den att vara själv ;). Att man får ta alla fighter själv, alla läggningar, alla allt... Något som håller mig vaken ibland på kvällarna är otrevlig dödsångest. Finns ju mycket ångestfyllt i det här, tanken på att inte få se sitt barn växa upp o.s.v. men framför allt är det nån slags ganska fånig rädsla över: om jag dör knall fall, hur lång tid tar det innan någon hittar oss och kan ta hand om sonen? Just detaljen med att det kanske skulle kunna gå ett dygn, men förhoppningsvis inte fler, utan att någon skulle undra, det kan hålla mig vaken. Nu är det tackochlov inte så vanligt att friska människor kring 30 dör väldigt plötsligt, men det är ganska klen tröst för även om det är extremt sällsynt så händer det. Man behöver inte ens dra det så långt, om jag trillar och slår mig medvetslös i badkaret? Det är klart att vi har kontakt med mina föräldrar eller min bror nästan varje dag. Men inte ens dem skulle bli så oroliga om vi inte går att få tag på en dag. Allt det övriga om att vara ensamstående kan jag hantera, men just det här: vem saknar oss tillräckligt snabbt? Det håller mig vaken. Och har gjort att jag hyperventilerat i mörkret.
*
Kanske om jag lägger ut min rädsla här, svart på vitt, så blir den mindre. Försöker med det.
Den dära chokladen
Den här helgens lördagsgodis, ehh hrrmm ja o fredags och söndagsgodis, har varit Lindts Orange intense, och Blueberry intense. Så gott. Mandelflarn i, och fruktbitar... som iofs enligt innehållsförteckningen på blueberry intense är både äpple och ananas också. Men det är mandelflarnen som gör det. Mums. I morgon är det måndag, då äter jag upp resterna efter helggodiset :D
Mattis, om du läser ovanstående, så menar jag inte det sista på riktigt. Det är klart att jag inte äter godis en måndag och bryter vår överenskommelse... :)
Mattis, om du läser ovanstående, så menar jag inte det sista på riktigt. Det är klart att jag inte äter godis en måndag och bryter vår överenskommelse... :)
